Diabetes-Johanna

Hur ser du på diabetes typ 1 i framtiden, tror du på någon form av botemedel inom den närmaste framtiden? Jag hoppas verkligen att man ska komma fram till ett botemedel. Man är ju nära ett vaccin nu men det hjälper ju inte mig/oss som redan har diabetes men det är såklart helt underbart ifall man kan hindra fler från att få diabetes. När jag fick min diagnos var det mycket tal om transplantationer av de Langerhanska öarna, där insulinet produceras, och i Japan höll man då på med att försöka transplantera från mor till dotter men problemet var att de oftast inte överlevde. Men de hade iaf upptäckt att det fungerade bäst från mor till dotter. Det finns ju ett fåtal individer i Sverige som blivit "friska" från sin diabetes med transplantationer från avlidna personer - problemet är att det krävs flera avlidna för att transplantera till en enda individ och sen har jag för mig att den individen ändå måste äta tabletter hela livet, men det är ju klart bättre än att ha diabet

Är du rädd/nojig över att dina barn riskerar att få diabetes? Usch ja... det känns jobbigt att tänka på men visst tänker jag på det en hel del. Risken att mina barn ska få diabetes typ 1 är förhöjd med 3 % så det är ju faktiskt inte så mycket större risk. Hade David haft diabetes typ 1 så hade risken ökat med 6 % - vilket fortfarande är rätt så lågt! Men som jag sa innan om mina egna föräldrar så vill man ju aldrig att något ont ska hända ens barn och jag är nog väldigt uppmärksam på eventuella symtom! Jag önskar att TEDDY-studien kunde resultera i ett fungerande vaccin snart så att vi kan vaccinera töserna men det verkar dröja ett tag till. Hur brukar du berätta för nya människor att du har diabetes? Jag vet inte det är nog lite olika. Oftast kommer det lite naturligt in i ett samtal eller också kanske de ser mig ta min spruta eller testa mitt blodsocker. Om jag tar min spruta framför en ny människa så brukar jag i och för sig förbereda med "jag har diabetes och m

Där finns en förhöjd risk för typ 1 diabetikers barn att själva få diabetes typ 1. Risken är inte överdrivet förhöjd; 3 % ifall mamman har diabetes och 6 % ifall pappan har diabetes. Men har pappan diabetes minskar riskerna som medföljer av diabetes under graviditeten. Har man som kvinna diabetes och blir gravid så ökar riskerna för barnet i magen under graviditeten. Med diabetes är det främst hjärtfel som är den vanligast förekommande komplikationen, men missbildningar och gomspalt är också relativt vanligt. Risken för komplikationer skrämde mig jättemycket! Vågar man bli gravid ens och ifall det skulle hända mitt barn något skulle jag kunna leva med mig själv? Jag fundera länge på om vi inte skulle adoptera istället - men jag fick reda på av en annan diabetiker som ville adoptera att där bara finns 3 länder som godkänner adoption till diabetiker! Detta beror såklart på att diabetes i många länder räknas som en dödlig sjukdom och då vill man självklart inte adoptera bort

Kan du berätta om när du fick diabetes lite närmare? Jag fick diabetes samma år som jag hade fyllt 20 år. Sedan april det året hade jag förlorat 11 kilo i vikt helt oförklarligt och när jag sökte vård i ett annat ärende så valde personalen att ta ett prov på mig som då visade på socker. Dagen efter fick jag komma tillbaka igen för de ville se så att det verkligen stämde och så att det inte var allt skit jag stoppat i mig - men det var samma resultat dagen efter. På onsdagen fick jag göra ett fasteblodprov på morgonen innan jag begav mig till jobbet och det visade ju såklart också på att jag hade socker i blodet. På torsdagen hade det bokats in en tid hos min vårdcentral och jag blev skickad direkt till akuten från det besöket då deras bs-mätare inte ens hade kapacitet att mäta mitt blodsocker. Jag blev sittande några timmar på akuten innan jag blev intagen på ett rum. Där skulle diverse blodprov tas och jag är ju inte speciellt svårstucken men den sjuksköterskan hade stora problem

Jag måste verkligen skicka in ett HbA1c nu! Hade tänkt ta ett imorse och skicka det med internposten men jag var lite sen imorse så jag glömde helt bort det så nu får det vänta tills efter helgen för annars finns ju risk att det blir liggande på provtagningen och då kan provet bli missvisande! Igår kväll satt vi i alla fall i soffan efter att barnen lagt sig och gästerna gått hem. Plötsligt känner jag hur det tinglar eller kryper i armen (hela vänster arm) och kinderna! Tänker direkt på blodsockret och hämtar min mätare - 1,7!!! Det senaste halvåret har vi ju haft flera episoder med  farligt lågt bs och nu börjar jag ju förstå lite varför! Vid 1,7 var jag helt normal förutom att jag hade mina tinglingar/krypningar! Inte så konstigt då att jag helt plötsligt är superlåg och helt väck! Undrar vad det betyder för mitt HbA1c - är det lågt eftersom jag inte känner av mina låga värden (antagligen ja) eller är det högt för jag kanske varken känner av höga eller låga värden (kan v

Helt apropå ingenting så tänkte jag "stjäla" Noragylls frågestunds-frågor för jag gillar sånt när man får tänka efter om sin diabetes så här kommer min frågestund del 1. Hur tycker du man ska göra för att minska fördomarna om diabetes typ 1? Ja det finns ju en hel massa fördomar om diabetes typ 1 - eller egentligen diabetes överhuvudtaget! Allt grundar sig i okunskap såklart. Jag visste knappt något alls om diabetes innan jag fick det själv och nu kan man ju en hel massa - vill inte säga allt men väldigt mycket! Framförallt kan man ju sin egen diabetes för det är ju väldigt individuellt. Men alla jag träffar vet eller får veta att jag har diabetes - både för min egen och deras säkerhets skull så tycker jag att det är viktigt att man är öppen med att man är diabetiker. Jag tycker att alla visar ett intresse för diabetesen och vad den innebär och jag delar gärna med mig och det är väl detta som i det långa loppet bygger kunskap hos andra.  Vad är det värsta någon

Tydligen så ligger diabetesavdelningen efter med årsbesöken i år igen!   Jag tänkte inte riktigt på det förrän jag skulle hämta ut insulin och mitt recept hade gått ut! Jag ringde till avdelningen idag för att få receptet påfyllt och frågade då om årsbesöket och då visade det sig att de fått läkarstyrkan förminskad med hela 5 läkare!!!   Det är jättemycket! Jag frågade inte närmare varför men det är ju ofta nerskärningar i Region Skåne så det är kanske inte så konstigt - fast 5 tjänster är väldigt, väldigt mycket! Så nu blir det väl inte årsbesök förrän efter sommaren!   Undrar om det inte var så att sekreteraren var vikarie också för hon kände inte alls till att Lantus skulle ha ampuller som passar till påfyllningsbara pennor och försökte övertala mig om att det inte finns längre - men Lantus har ju nästan precis kommit med egna påfyllningsbara pennor så det verkar konstigt ifall det inte skulle finnas längre!? Jaja, de skulle ringa ifall det var något vajsing!

Jag vet att jag ältat detta innan men fy för sören vad svårt det är att komma till bukt med vikten när man har diabetes!   Jag vill ju absolut inte köra den idiotiska, och för att inte säga livsfarliga, metoden som jag ofta läst cirkulera bland unga diabetiker där man struntar i att ta sitt insulin en period och går då ner i vikt när blodsockret hela tiden ligger högt!   Innan min diabetes diagnostiserades hade jag gått ner 11 kilo utan att göra något - utan det var ju en obehandlad diabetes som gjorde det!   Nu när jag ska försöka hitta någon typ av min forna form så verkar inte min ändrade kosthållning funka! Jag har dragit ner på mina portioner och hälften av maten består oftast av grönsaker - men det märks inget på vågen!   Jag har ju lite svårt att komma iväg och träna, men jag måste nog göra något snart för jag vill inte ha det såhär! Jag känner inte igen mig själv och min kropp och det är väldigt påfrestande!   Om någon har tips på hur man kan gå ner i vikt

I måndags var Klara lite halvkass i magen men ibland kan det ju gå över under natten! Det gjorde det inte! Jag hade nästan precis klivit på bussen när David ringde och bad mig komma hem och ta VAB:en - vi tar varannan! Klara hade då bajsat ner hela sin säng! Alla sängkläder, kudden, täcket och flera av gosedjuren! Inte mycket att be för utan bara in med allt i tvätten medan David tog hand om Klara! David hann i tid till jobbet som tur var men han lämnade bilen hemma eftersom Inotyolen nästan var slut och det går åt massor av den när det är magsjuka! Efter lunch tog vi bilen in till Limhamn och handlade Inotyol för halva priset med checkar som vi fick när vi flyttade hit och som vi "hittade" på kylen i förra veckan! Haha... Tyvärr hittade vi ju inte kupongen på Colorama när vi fixade tösernas rum - men där finns ju ingen tidsbegränsning så den ska nog komma till användning förr eller senare!   Inatt fick vi byta båda tösernas blöjor mitt i natten men av olika anle

Inatt har jag knappt sovit alls!   Jag fick för mig att vi tog upp vår dotter som vaknade vid 3 och sen somnade hon inte igen förrän vid 5! Men när jag kom hem från jobbet berättade David att klockan faktiskt var 01.30 när hon vaknade och sen kunde hon bara inte få ro!   Vände och vred och gnällde till lite i flera timmar! Jag har varit helt slut idag och drack 2 cola zero innan lunch och en redbull till eftermiddagen!   Och då undrar ni varför jag fortfarande är vaken nu!? Jo för jag somnade i soffan tidigare och som 1-1,5 timme! Gött! Men det ställer ju till problem nu! Ska ta en dusch och sen försöka sova! Hoppas på en bättre natt inatt! ;)

I förra veckan kom vi in på diskussioner om skydd för våra familjer ifall det skulle hända något! Inga konstigheter utan jag beställde genast hem blanketter från vårt försäkringsbolag och vi fick hem dem igår! När man ska ta en livförsäkring ska man dessutom fylla i en hälsodeklaration - såklart! Diabetes? Ja... hur påverkar det? Jag vet ju att när jag skulle ta graviditetsförsäkring så spelade diabetesen roll för vissa försäkringsbolag men vi fick en bra försäkring via Trygg Hansa och den kunde vi sedan direkt förlänga till en barnförsäkring efter att barnen föddes - utan problem! Men nu tänker jag på den här livförsäkringen... tänk om jag inte kan få en pga diabetesen!? Då finns det inget skydd för min familj ifall det skulle hända mig något! Lite jobbigt! Vi får vänta spänt på vad bolaget säger - möjligt att vi får söka oss vidare till ett annat bolag, vi har ju Länsförsäkringar idag! :/

Vilken underbar helg det har varit! 3 dagar tillsammans! Det var fint väder hela helgen också, som på beställning! I fredags gjorde vi en utflykt och åkte till Skrylle naturreservat och promenerade i slingorna vid Skryllegården! Vi tog en slinga som var 2,2 km och barnen promenerade faktiskt rätt mycket av den! Vid ett tillfälle tog busandet över och då fick vi till slut sätta dem i vagnen igen för det gick helt enkelt inte att komma någonvart! När vi kom tillbaka gick vi ner till lekplats och släppte lös barnen! Där var en hel massa barn och våra töser älskar ju barn så de verkligen stortrivdes! Vi gungade på en jättestor gungbräda med dem och sen åkte de rutchkana och sprang upp och ner för en liten kulle! Rätt stor kulle för sådana småttingar och det hände ju mer än en gång att de trillade men de bara fortsatte! I lördags gjorde vi en lite större utflykt till Christinehofs ekopark! Helt underbart område som kändes mer "vilt" än Skrylle men kanske lite mindre b

Det var längesen jag hade ett riktigt bs-fall nu men idag kom det!   Dagis hade planeringsdag idag så jag har varit i stan med en kompis och hennes son. Hamnade lite i ofas med mina sprutor och mat/fika osv och när jag skulle köra hem så jag fick dela två bananer med barnen och trycka ett kexchoklad! Det höll mig hela vägen hem! Var lite orolig för att köra helt själv med barnen men det gick faktiskt bra trots att Stella gnällde lite både på vägen dit och hem!   Väl hemma blev det smått kaos sen skulle barnen äta och vi äta! Medan jag matade barnen stack David iväg och hämtade mat till oss! Jag var färdig med matningen rätt snabbt och satte igång Barnkammarbokens DVD så att barnen fick sjunga och dansa lite medan jag började dåsa bort i ännu ett bs-fall - eller det var väl samma som inte riktigt kommit på banan igen!   När David kom hem proppade han i mig druvsocker - jaja det var inte så illa som det låter! Mina bs-fall har liksom tagit ny tappning efter graviditeten! Att

Nja egentligen är båda barnen väldigt pappiga men Klara lite mer än Stella! Dock har hon både i måndags och igår varit väldigt mammig när jag kommit hem från jobbet - jag kommer hem lite tidigare nu när jag är färdig med körkortet och inte behöver jobba in tid för körningar osv. Hon kryper upp i mitt knä och sen vill hon sitta lutad mot mig med sin ena arm som håller runt min rygg! Hon måste sitta på vänster ben dessutom! Jag försökte flytta henne till det andra benet men det fick jag inte och jag fick heller inte ändra på henne så att hon hade båda armarna framme utan hon vill verkligen hålla om en! Sååå himla myyysigt! Så skönt att de kan vara lite mammiga också! ;)

Det var inte bara jag som hade en tuff vecka nu veckan som varit utan det hade även min högra hand (haha)! Det började med ledvärk i ringfinger och långfinger som satt i hela veckan - rätt jobbig ledvärk faktiskt! Började fundera på om jag slagit i handen någonstans men nä det är nog lite artros-relaterad värk - finns ju i familjen/släkten och det är ju ärftligt! Jag har haft känningar förr men inte så starkt som detta och nu varade det nästan hela veckan!   Det ska vara bra att träna fingrarna/händerna med stressbollar 10 min om dagen! Jag fick en stressboll av mina föräldrar i mitt påskägg (ja jag är UNG nog att få påskägg ;) hihi) men den lyckades Stella få tag på och bita sönder så jag måste skaffa nya!   Sen var det en dag - tror det var när vi skulle skriva på papperna från stugan för annars levde jag ju i myskläder hela första halvan av veckan - när jag hämtade kläder i garderoben, och har lyckats fylla ett hyllplan för mycket så att hyllplanet ovanför hakat av sig